Julfirande med ­julbock

Intresset för den rättmätige lycko­bringaren i juletid, den kärva men hjärtegoda Jul­bocken, ökar i såväl Norden som angränsande kontinenter. För att undvika stridigheter om vad som är ett korrekt bruk av julbocks­masker och diverse tillbehör, såväl ute i samhället som inom Kamp­förbundet för Julbockens Återinförande, har kansliet sammanställt denna text som i alla lägen skall anses åsidosätta åsikter hos individer utan mångårigt medlemskap i Kampförbundet.

Kort historik

Bocken som symbol i Skandinavien kan härledas från asatron där åskguden Tor hade en vagn som drogs av de två bockarna Tanngnjóstr och Tanngrisnir. Det finns teorier att traditionen med julbock härstammar från att man kring juletid slaktade en get.

I de nordiska länderna förekom under 1700- och 1800-talen en jultradition där ungdomar gick runt bland gårdarna och framförde enklare skådespel eller sjöng visor. En i sällskapet var utklädd till en getabock, som är en vanlig bild av Djävulen, ibland med en mask gjord av halm. Han bräkte och skrek, samtidigt som någon bultade på dörren tills dess att dörren till husen öppnades. Som tack för uppträdandet fick de mat, dryck och pengar till ett gille som hölls i mellandagarna. Då passade någon på att slänga i en träbit eller en trädocka in genom dörren. Troligtvis är detta upprinnelsen till ordet ”julklapp”. Men inte förrän under senare delen av 1800-talet blev julklappen det vi idag förknippar med julgåvor. 

Under 1800-talet förändrades traditionen gradvis till att en man från den borgerliga samhällsklassen utklädd till bock delade ut julklappar på ett sätt som föregick jultomten. Kring sekelskiftet försvann Julbocken som paketutdelare i stort sett ur den svenska traditionen, han gav sig iväg när den tjocke St Nicolaus,  även känd som jultomten, gradvis och samvetslöst konkurrerade ut Julbocken. Julbockens roll inskränker sig sedan dess till att vara en prydnad i närheten av julgranen.

Vad är det för fel på jultomten?

Det är många saker som är fel med tomten. Han är en vulgär modernisering av Julbocken, som ju är en mer ursprunglig julkaraktär. Jultomten är modern i ordets sämsta bemärkelse, och bidrar genom sitt kravlösa och dumsnälla sätt att skämma bort barn och vuxna samt att ödelägga jorden genom att slösa med dess naturresurser på menings­lösa leksaker och elektronik i plast. Att fira jul med tomte istället för bock är som att dricka Coca-cola istället för julmust och öl vid julbordet.

Varför återinföra Julbocken?

När jultomten har sålt ut den sista biten av sin själ till kapitalet och spelat ut sin roll som hållbar välgörare är det nu dags att återinföra Julbocken! Julbocken är kärvare och mindre bildskön än jultomten, men han är respektingivande och rättvis. Man får vänja sig vid bockens yttre, bakom halmen klappar ett hjärta av guld. Julbocken är från en tid när ett barn ”bara” fick en bok eller en docka i julklapp, men var tacksam för det. 

Julbockens väg är en väg bort från den övergödda köphetsen och ger dels goda ekonomiska effekter på alla konverterade familjers ekonomi, dels hjälper man till att minska på den hämningslösa överkonsumtionens negativa inverkan på jordens klimat. 

Mörk historia och ljus framtid

Allt för länge, i över 100 år, har alltså Jul­bocken fått stå tillbaka för den röda, vulgära Coca-­cola-jultomten, något som vi inom Kampförbundet för Julbockens Återinförande anser är en svårartad kulturskymning. I en förlängning är vi på inte främmande för en riktad, nationell kraftsamling mot den köphetsande och klimat­samvetslöse jultomten. Vi förespråkar att medelst handfast myndighetsutövning ”kvotera” in minst en julbock per luciatåg. Med mera.

Hur inför man julbock igen?

Det är bara att kasta ut det syntetiska skägget och den tramsiga röda tomtedräkten och ersätta med tvättäkta svensk halm i form av en präktig julbocksmask. Men hur gör man om familjens barn ställer sig negativa till Julbocken? Allt mentalt motstånd går att nöta ner, det är bara en fråga om tid. 

Vill man av någon anledning inte börja direkt med hårdför hjärntvätt, finns ett annan effektiv metod för att vinna de små barnens hjärtan: För att underlätta konverteringen på julafton riggas ett skådespel så att barnen står till exempel i fönstret och ser bocken komma utanför, utan julklappssäck. Samtidigt kommer jultomten från andra hållet, och överlämnar tydligt säcken till bocken som sedan kommer in i huset. Tomten försvinner sedan för all framtid. Det blir en värdig ”överlämning” som barn och andra av nostalgi svagsinta kan acceptera.

Julbocken i litteratur och visor

År 1901 publicerades ”Liten julvisa” med text av Sigrid Sköldberg-Pettersson. Där beskrivs julens alla bestyr, fram till själva kulmen på julafton:

Se nu är ju allting klart, klart, klart.

Barnen rusa in med fart, fart, fart.

Vem står där i pappas rock?

Jo, det är vår julebock.

Han har säkert klappar.

År 1913, gav tonsättaren Alice Tegnér sin version av Julbockens besök i visan ”En jul när mor var liten”:

En jul när mor var liten

hörde hon hur någon en kväll

stod där ut och stampa och gav dörr’n en smäll,
in där klev en julebock,

skäggig och med luden rock,

han tog ur sin påse små paketer opp.

Ett tredje exempel är Elsa Beskows bok Petter och Lottas jul från 1947:

”... på den tiden var det inte jultomten, som kom med julklappar, det var en stor julbock som kom in och stötte med käppen i golvet och frågade ’Finns det några snälla barn här?’”

Denna Julbockens klassiska replik har alltså levt vidare genom en skamlös immateriell stöld av jultomten i egen hög person.

Kampen för överlevnad

Kampförbundet för Julbockens Återinförande vill återupprätta Julbockens status som dominerande julkaraktär. 

Att bära julbocksmask på julaftonen är än så länge en klassfråga. Det är ovärdigt, det är orättvist och det är exkluderande. Det är där vi i Kampförbundet för Julbockens Återinförande kommer in i bilden med vårt viktiga och osjälviska uppdrag. Med klar blick och partiöverskridande grace arbetar vi oförtröttligt för att ena landet.  Vi tillverkar och tillgängliggör julbocks­masker samt kunskap kring julens ursprungliga lyckobringare. Vi manar alla medlemmar att låta ändamålen helga medlen och till varje pris påverka offentliga beslutsfattare, sina respektive vänkretsar och familjer att ta sina förnuft till fånga och konvertera till Julbocken. 

Pressklipp

Sveriges Television